Nu är det dags för omgång två när det gäller bröllop för er som är förvirrade så är det traditionella bengaliska bröllopet 3 dagar. Detta är den tredje dagen och är ordnat av brudgummens sida. Men eftersom nästan ingen från USA kunde komma till Sverige så är detta USA versionen på det som vi hade i Sverige. 

Det är massor av känslor på samma gång, jag är inte stressad än men det kanske kommer dagen innan eller på självaste dagen. Jag är glad över att få se familjen och få spendera lite tid med dem. Två av mina favorit kusiner skall komma och så det är jag tacksam för. 

Det mesta är ordnat men det känns som om man glömt något som man kommer komma på samma dag. Mycket av sakerna kommer jag personligen inte kunna ta hand om den dagen då jag kommer att spendera helgen i DC så jag får hoppas att folk kommer ihåg det man delegerat ut. 

På lördag vill jag bara vakna upp och ha en otrolig skön och avslappnad dag. Min bröllopsdag i Sverige var fantastisk men under dagen så gick allt fel och jag kunde inte varit mer stressad så på ett sätt är det kul att få uppleva den en gång till. Dock hade jag Bobbsan och Sarah under dessa dagar, vilka fantastiska människor. De gav upp allt för att göra min vecka som jag ville ha den. Mina sista minuter innan jag klev i bilen så blev jag en förjäklig bridezilla. Allt kliade och jag hade råkat epilera bort ett hudlager från min rygg (fråga mig inte om denna historia) och allt var tungt och min makeup tjej hade med sig fel ögonfransar. Så mina sista minuter fick stackars Bobbsie och Sarah springa omkring och göra mig lugn vart 4:e sekund så att jag inte skulle explodera på någon. Men till sist, så blev allt INTE SOM JAG TÄNKT MIG, men det blev helt fantastiskt. Det är så mycket som jag var nöjd med och så mycket som jag önskar jag hade skött annorlunda. Men när jag tänker tillbaka så hade jag så himla kul under veckan, jag har aldrig skrattar och gråtit så mycket under en och samma vecka.