First Goal accomplished
Skrivet den 2012-04-30 kl
19:00:18 i kategorin LIVET av Jenira
Permalink
Som många av er redan vet så lyckades jag och min man vakna upp 6 på morgonen och ta oss till starten för att springa 10 km eller 1 svensk mil. Jag vet vad det var med mig men jag var så himla nervös hela morgonen och när vi väl kom fram så såg vi en grupp afrikaner som joggade samtidigt som vi körde dit. De joggade i samma takt som vi förmodligen skulle springa loppet. Jag kunde redan då förstå att dessa var top runners och att de skulle säkerligen ha mindre än halva vår totala tid. Jag och Hubbz blen nästan lite stressade av att se dessa pro joggare.
När vi väl kom fram såg jag över 3000 människor, par, föräldrar, morföräldrar & barn, you name it alla var där och det var en sådan härlig motivationskick att se alla med samma gål: att komma fram till slutet.
Min dröm var att jag och min man skulle springa till slutet tillsammans och till min lycka så lyckades vi båda jogga tillsammans och avsluta tillsammans. Den bästa överaskningen var att se våra vänner Roshini och Kashif heja på oss halvvägs eftersom vi passerade deras hem på vägen till slutet. Jag blev så chockad av att se dem och det gav mig en motivationskick.
Vi båda hade som mål att springa loppen inom en timme och var nöjda med den tid vi fick till slut. När vi väl kom fram så fick jag en liten astma attack men inte så farlig som den brukar vara. Jag var bara för lycklig i den stunden. Organisationen som hade ordnat detta "race" hade en festival vid mållinjen och det fanns en massa mat och gottigheter gratis att njuta av och ett live band spelade bra musik. Den snabbaste kvinnan spang på 35 min och det är 20 min före mig, helt fantastiskt.
Nu är det bara och forsätta och förbättra tiden och distansen. Jag vet inte om jag kommer springa något mer lopp i år. Jag sa till Munia att jag kan springa ett 5 km race med henne som precis börjat springa hon också. Då kommer jag mer satsa på att öka farten. Nästa år vill jag springa Washington dc Cherry Blossom 10 mile vilket är ungefär 16 km och det skall vi göra tillsammans med andra kompisar. Men det kommer inte bli lätt, för med våran pace så är det ytterligare 40 min till från gårdagens distans. Sedan vill vi ha som tradition att sprinag detta lopp och jag vill även springa mini 10 km i central park NYC nästa år med några tjejkompisar och min kusin.
Jag är ingen morgonmänniska och mina ögon var knappt öppna här.
Blev så happy av att se alla människor.
Klara färdiga JOGGA! Vi var ganska nära starten.
Halvvägs träffade vi våra hejarklackare som gav oss en massa motivation.
Det bästa vi gjort på länge och jag är blessed att få uppleva denna stund med min andra halva.
Det är inte ofta man ser honom le på kort :)
Jag tror att jag kom på plats 500 något och är nöjd att få vara med på listan av 2000 personer. Om man sprang saktare än 14 min per mile, var man tvungen att kliva av vägen så det var min värsta "fear". Jag och Hubbz höll 9.16 min/mile och har ni inte denna app så måste ni skaffa den. Runkepper och den hjälper en att hålla distans under hela loppet.
När vi väl kom fram såg jag över 3000 människor, par, föräldrar, morföräldrar & barn, you name it alla var där och det var en sådan härlig motivationskick att se alla med samma gål: att komma fram till slutet.
Min dröm var att jag och min man skulle springa till slutet tillsammans och till min lycka så lyckades vi båda jogga tillsammans och avsluta tillsammans. Den bästa överaskningen var att se våra vänner Roshini och Kashif heja på oss halvvägs eftersom vi passerade deras hem på vägen till slutet. Jag blev så chockad av att se dem och det gav mig en motivationskick.
Vi båda hade som mål att springa loppen inom en timme och var nöjda med den tid vi fick till slut. När vi väl kom fram så fick jag en liten astma attack men inte så farlig som den brukar vara. Jag var bara för lycklig i den stunden. Organisationen som hade ordnat detta "race" hade en festival vid mållinjen och det fanns en massa mat och gottigheter gratis att njuta av och ett live band spelade bra musik. Den snabbaste kvinnan spang på 35 min och det är 20 min före mig, helt fantastiskt.
Nu är det bara och forsätta och förbättra tiden och distansen. Jag vet inte om jag kommer springa något mer lopp i år. Jag sa till Munia att jag kan springa ett 5 km race med henne som precis börjat springa hon också. Då kommer jag mer satsa på att öka farten. Nästa år vill jag springa Washington dc Cherry Blossom 10 mile vilket är ungefär 16 km och det skall vi göra tillsammans med andra kompisar. Men det kommer inte bli lätt, för med våran pace så är det ytterligare 40 min till från gårdagens distans. Sedan vill vi ha som tradition att sprinag detta lopp och jag vill även springa mini 10 km i central park NYC nästa år med några tjejkompisar och min kusin.
Det här är det bästa träningen för alla och alla som börjar kan INTE sluta, det är som en positiv drog. Man kan äta utan att må dåligt men det bästa är nog känslan efter själva jogging rundan. Det håller en levande LÄNGE!! PROVA DU OCKSÅ!
Jag är ingen morgonmänniska och mina ögon var knappt öppna här.
Blev så happy av att se alla människor.
Klara färdiga JOGGA! Vi var ganska nära starten.
Halvvägs träffade vi våra hejarklackare som gav oss en massa motivation.
Det bästa vi gjort på länge och jag är blessed att få uppleva denna stund med min andra halva.
Det är inte ofta man ser honom le på kort :)
Jag tror att jag kom på plats 500 något och är nöjd att få vara med på listan av 2000 personer. Om man sprang saktare än 14 min per mile, var man tvungen att kliva av vägen så det var min värsta "fear". Jag och Hubbz höll 9.16 min/mile och har ni inte denna app så måste ni skaffa den. Runkepper och den hjälper en att hålla distans under hela loppet.
Kommentarer