Idag råkade jag av en slump sätta på kunskaps kanalen och se en dokumentär om Nel från Afganistan som är född där, men uppvuxen i London. Hon ville ha svar på hur hennes liv hade varit om hon hade bott kvar i Afghanistan. Jag måste säga att jag blev väldigt emotionell efter denna dokumentär. Då jag kände igen mig själv i henne.

Detta är en film som många borde se och hur bra vi har det här. Jag kan verkligen sitta och klaga inom mig hur jobbigt det är att pendla och vänta att få svar och så vidare och så ser jag denna film och blir helt till mig. Här får man se flickor i Afghanistan kämpa för att få en gå ut på gatan och små flickor som lever i fara för att de vill gå i skolan. Hon besöker även ett kvinnofängelse där 18 åriga tjejer suttit inne sedan de var 15 år för att de vägrade gifta sig med en 60 årig man. 

Så idag blev jag lite mer tacksammare för att jag har ett jobb och ett liv och en jäkla massa frihet och inte minst hur mycket möjligheter som helst. Jag har haft en jobbig uppväxt då jag ansåg mig vara mycket begränsad under mina tonår. Jag ska inte ljuga och säga att det var tufft. Men idag är jag en fri kvinna och har alla möjligheter framför mig. Man kanske för börja om sitt liv en gång till, men hela mitt liv är upp till mig och ingen annan och dessa tjejer måste leva under sådana hemska omständigheter. Jag kan liksom inte ens förstå vad de går igenom. Tänk att veta att vilken som helst sekund kommer skolan att bombas av män som vill stoppa utbildning för tjejer. Jag kan inte ens förstå den rädsla de går igenom. 

De e starka de tjejerna och jag blev mycket inspirerade av några av de tjejer som var med i programmet. Så se den. Den berörde mig. Man får liksom tänka om en sekund. Vi har det bra och vi BÖR tacka våra föräldrar för det.